Det känns som om det var igår som han kom till oss. Och ändå sitter han där, lekandes ensam på rummet och skapar.
Plötsligt kallar han på mamma. " Mamma, var är den gula stolen?" Han är ingen bebis längre. Han är 2,5 år och frågar efter specifika saker till sitt skapande. Blir liksom så imponerad, stolt, känslosam och glad på samma gång.
Älskade Jacob